Månadens Martinson – i oktober månad 2009
Kväll i inlandet
Tyst gåtan speglas
den spinner afton
i stillnad säv.
Här finns en skirhet som ingen märker
i gräsets väv.
Tyst boskap stirrar med gröna ögon.
Den vandrar kvällslugn till vattnet ned.
Och insjön håller till alla munnar
sin jättesked.
Ur Passad, 1945
Personlig kommentar:
Ingen dikt berör mig så djupt som dessa åtta enkla rader. Ingen dikt tolkar så på djupet den svenska sommarkvällens ro och stillhet – men också dess litet skrämmande mystik. Man vaggas så lugnt till ro med ”stillnad säv”, med skirhet i ”gräsets väv”.
Men det finns en gåta – vad är det för gåta? Vad är det korna stirrar på med sina gröna ögon? Vad ser de där i den trolska, litet skrämmande skymningen? Ser de Göingeskogarnas ondskefulla Glo-so med de glödande ögonen och den knivvassa ryggen? Eller den förföriska Skogsnuvan, som lockar bakom varje trädstam?
Men så tar stillheten över igen. Kvällslugnt vankar korna ner för att dricka. Och diktens två sista rader kommer med tröst och löfte: Och insjön håller till alla munnar sin jättesked. En sådan underbar och ändå så vardaglig bild av den oändligt givmilda naturen, ett löfte om att dess rikedom bjuds oss alla och räcker till oss alla – om vi nämligen förstår att ingå i naturen med varsamhet och hänsyn och inte föröder och utarmar den i vår stora girighet.
Åtta lågmälda rader – så mycket skönhet, mystik och världsvisdom! En pärla vars skimmer inte mattas, bara fördjupas ju mer vi ”använder” den.
Disa Lundgren, suppleant i styrelsen för Harry Martinson-sällskapet
2 comments for “Månadens Martinson oktober – da capo”