På denna sida publicerar vi samtliga de fågeldikter som lämnades in till vår tävling i Harry Martinson-montern under Bok- och biblioteksmässan.
Näktergalens visa
Ciu-ci-ci-ci-ciu
Ci-ciu-ci-ciu-ci
Ciu-ciu-ci-ci-ci
Ci-ci-ciu-ciu-ci…
Vilken lång visa
Näktergalens sång
Fyller upp hela fjällen
Med en vacker hemlighet
Med en stor kärlek
Ciu-ci-ci-ci-ciu
Ci-ciu-ci-ciu-ci
Ciu-ciu-ci-ci-ci
Ci-ci-ciu-ciu-ci…
Vilken poet kan skriva en bättre visa
Än sången
Som porlar från näktergalens HJÄRTA
Ciu-ci-ci-ci-ciu…
Skatan
Skimmer
Drömmer grönt, längtar blått
Asfalt
Söker genom sopor
Trots allt
Elegansen bibehålls
Hugin & Munin
Skorrande läte befarades ett
aldrigt åtvändande. I det
goda fanns dock begäret
att göra det onda och
godhet blev aldrig något
mer än en behärskan från
det av ondo.
Moderskärlek
Jag öppnar min mun och piper
Jag kastar huvudet bakåt och skriker
Mamma kräks i min mun
Där sitter en fjälluggla!
Hon tittar ner genom gallret
på en kanin i buren.
En majestätisk blick.
En sådan önskan är ack endast en utopi.
Fjällugglan är en härlig skönhet.
Hon vänder sitt huvud på sne
då hon mig se
Jag går över heden och plockar
några enbär. Alträdet sträcker sig
över skogsbäcken.
Vinden smeker mig i nacken
Jag går ned för backen
Harpalten skriker i förtvivlan
men jag, som är skatan, kan
inte låta bli
att hacka och picka
prickar huvudet gång på gång
det ligger i min natur, fast jag
inte vill
och till slut är det försent att sluta.
Jag blev så arg – jag fick inget syre
en gråsparv sket på mitt cykelstyre
Jag skrek och svor o slet min luva
då blev jag påskiten av en duva
Jag la mig ned för att sakta förgås
då blev jag påskiten av en mås
Gamarna mumsar med god aptit
snart blir jag själv en fågelskit
Bofinken Knut
Varför är bofinken Knut så berömd
när hans hustru Karin är nästan glömd
Knut var en slarver, var ute och for
medan Karin tog ansvar för syster och bror,
Knut slogs för revir, det var ett liv och ett kiv,
Karin skaffade maten, också ett tidsfördriv
Karin fick själv ruva fram deras barn,
medan Knut levde rullan bland slödder och flarn,
så varför får Knut beröm dagen lång,
det måste bero på hans ljuvliga sång,
när han brister ut i ljuvliga toner,
går genom kroppen konvulsioner,
och vi hoppas att vårkvällen aldrig tar slut,
länge leve bofinken Knut.
Det är inte illa
av en liten fågel
att sitta stilla
och drilla om dritt och dratt
när grannens katt
vill ta’ den fatt.
Kråkan kraxar kring knuten
Korpen knycker Kajsas kaka
Knipan kasar klumpigt
Kajan kollar kastanjekvaliteten
Korsnäbben knäcker kottar
Koltrasten kvittrar
Små vingar
Mitten av november det var
ett möte jag i minnet har.
Jag dig första gången såg
när snön halvmeterdjup låg.
Du liten rödhake fanns kvar
när andra till värmen far.
Dina ögon ber: ”hjälp mig”.
Javisst, ska jag hjälpa dig.
Mat finns vid fågelbordet där.
Hur ska du klara vintern här?
Så undrade jag, vintern är lång
innan du åter kan sjunga vårens sång.
Men du fanns i sex vintrar hos mig
det var en stor glädje att se dig.
Var maten på fågelbordet slut
kom du flygande när jag kom ut.
När jag gick sommarens skogspromenad
kom du genast kvittrande och glad.
Du betydde så mycket för mig.
Tack för den vänskap jag fick av dig.
Skattsökare
Skatan har satt på sig bästa fracken
Det är ju kalas
Hon säger tack sen
för jag inte sade sjas.
Förnäm men glupsk hon är
Silver är henne kär
samlar i sitt bo