I detta hus i Gylsboda, Osby kommun, bodde Harry Martinson i nästan två år. År 1910 levde familjen Olofsson här, samlad för sista gången, på våren dog Harry Martinsons far och senare emigrerade hans mor till USA.
GYLSBODA. År 1910 fyllde Harry Martinson sex år, hans far dog och hans mor reste till USA. Man kan med fog säga att det var det år hans lyckliga barndom dog för att omvandlas till tillvaron som sockenbarn. Nu vet vi var det skedde. Huset står kvar och i lördags den 2 juli fick vi i sällskapet komma dit.
-Ett historiskt ögonblick, tyckte Åke Widfeldt i Harry Martinson-sällskapets styrelse som tillsammans med Johnny Karlsson ledde en rundvandring i det gamla stenhuggarsamhället Gylsboda. Platsen är känd för sin ”svarta granit”, diabas, som här finns i stor mängd. Flera gamla stenbrott minner om den tid då här bodde tusen personer, varav närmare hälften var stenhuggare.
Den livliga stenhuggarverksamheten gav indirekt Betty Olofsson, Harry Martinsons mor, en möjlighet att bedriva uthyrning av rum och matservering som en service till de tillresta arbetarna. Men verksamheten gav inte tillräckliga inkomster och våren 1910 kom maken Martin Olofsson åter från Karlshamns lasarett, med dödlig tuberkulos i kroppen. När han hade avlidit, reste Betty till Amerika.
Stenbrott i Gylsboda. Det regnade under utflykten i Gylsboda-trakten, men det varma välkomnandet från ortsbefolkningen uppvägde mer än väl vädrets njugghet.
Trots den lugubra förhistorien blev rundvandringen en mycket trevlig upplevelse, tack vare ett varmt välkomnande från traktens hembygdskunniga befolkning. Det hela var ett arrangemang i kulturveckan Nässelfrossa, som just den här gången alltså omfamnade ett stycke av Osby kommun i Skåne.
Ingemar Lönnbom