Caroline Chevallier, som genom sitt arbete med Martinson-arkivet på Carolina Rediviva har gjort storverk för kunskapen om författaren, intervjuades nyligen i Norrköpings Tidningar. Där berättar hon en rörande historia om sin vänskap med en rumänsk sjöman som har tagit Harry Martinson till sitt hjärta. Läs gärna hela artikeln.
Här följer ett utdrag:
Många av Martinsons dikter handlar om havet. Och Caroline Chevallier har alltid intresserat sig för hav och båtar och på senare år har hon gjort långa resor på stora lastfartyg. För tolv år sedan lärde hon känna en sjöman som hon fortfarande brevväxlar med.
– Han delar med sig av ”nyheterna från havet” och berättar om livet ombord. Och ungefär samtidigt som bokmässan i Göteborg firade Brasilien, (2014) kom hans fartyg i hamn i Santos, just i Brasilien, dit jag i god tid hade skickat Martinsons bok, så att han skulle få den när han kom dit. Martinson var ju själv i Brasilien, ja faktiskt elva gånger.
Sjömansvännen läste boken meddetsamma och fastnade direkt för den. Han kunde berätta vilka dikter han tyckte mest om – ”Li Kan” och ”Långt ifrån hamnar och land”. Han beskrev för Caroline hur han kände igen sig själv och sina tankar i Martinsons texter.
– Han gjorde flera kloka kommentarer, även om den bild han fått av Harry Martinson, som han verkar känna uppriktig gemenskap med.
Han skriver till exempel: ”det är anmärkningsvärt, hans sätt att beskåda naturens skönhet, de faror och lidanden som sjömännen utsätts för (han insisterar mycket på döden), och hans skrivsätt är inte likt de andra poe-ternas!”.
Caroline Chevallier berättar att rorsmannen skriver på franska till henne men att han är från Rumänien, av turkiskt ursprung.
– Det bästa var ändå att han inspirerades så av Martinsons poesi att han började skriva dikter själv. Han skrev även en dikt till sin kapten, som blev tvungen att mönstra av på grund av akut sjukdom. Från sjukbädden svarade han till min vän: ”Tack för detta meddelande och för den lilla dikten! […] Ja, nu blev alltså resan avbruten för mig, innan jag fick se Brasiliens kustland och hamnar… Lycka till i fortsättningen, och jag hoppas att vi ses igen på nya maritima äventyr! Fortsätt att skriva, det är underbart att skänka poesi till vårt yrke”.
Men det stannade inte vid det. Rorsmannen blev så inspirerad av Martinson att han spontant översatte dikten ”Havsnocturne” till rumänska!
Kaptenen är nu frisk och åter till sjöss så också rorsmannen och på samma skepp.
– Jag fick just veta att kaptenen, nu på min rekommendation, även skaffat ”Resor utan mål” av Harry Martinson på franska, som knappt finns att hitta utom på internetsajter som Blocket.
– Detta utspelar sig år 2015 på ett av de stora containerfartyg som på uppdrag av en av världsmarknadens största fraktrederier outtröttligt far över jordglobens hav. Det känns fantastiskt!