Månadens Martinson
– i mars månad 2008
Försonande rymd
I en by där jag levde fanns en bonde som jag hatade. Jag hade
beslutat att innan jag lämnade byn kasta en sten i hans ansikte.
En kväll såg jag honom köra hem från arbetet. Jag stod inne
mellan några träd och han såg mig inte. Men plötsligt höll han
in hästen och stanna den kracklande arbetsvagnen.
Han satt länge alldeles stilla. Och efterhand gick det upp
för mig att han lyssnade på själva aftonens tystnad omkring sig;
till den frid som kan höras bara av den ensamma mänskan. Då
smög jag mig bort.
Ur De tusen dikternas bok (1986)
Personlig kommentar:
Att älska sin fiende är svårt, ja omöjligt, kanske inte ens önskvärt alla gånger.
Men denna dikt av Martinson ger ändå en viktig insikt i det nödvändiga att inte ha en förenklad svart-vit världsbild och att inte demonisera andra människor.
Det gör den inte genom en långrandig och tråkig moralpredikan utan genom en gripande ögonblicksscen där offret får en oväntad inblick i sin plågoandes liv.
Ulf Redmo
Läs Rune Liljenruds kommentar till denna Månadens Martinson.