Juninätter. Bara det ordet ljuder drömskt i medvetandet. Många minns en dikt av Harry Martinson ur samlingen Cikada:
Juninatt blir aldrig av,
liknar mest en daggig dag.
Slöjlikt lyfter sig dess skymning
och bärs bort på ljusa hav.
Ibland när jag går ut med hunden riktigt sent på byvägen kommer jag att tänka på Martinsons dikt. Man går i juni i en natt som aldrig blir av. Fågelsången har dämpats men om några timmar skruvas den upp igen.
Junikvällens ängsklocka. Foto: Göran Greider.
Jag såg i en tidning att Harry Martinsons dikt har föreslagits som ett slags nationalpoem, kanske för att läsas på nyårsnatten eller i alla fall som något slags nationaldagsdikt. Tja, varför inte. Hans dikt utspelar sig vid en insjö, den träder liksom fram ursvensk ur texten. Men den stannar inte där, ty i slutet bärs juninatten bort på ”ljusa hav”. Den gamle matrosen och världsnomaden Martinson anas i denna nationaldiktskandidat.
Denna midsommartid liknar ingen tidigare midsommar. En pandemi har förändrat det mesta. Många kommer att sitta där på midsommaraftonen, på behörigt avstånd från varandra, upprätthållande distans. Många kommer att sörja någon anhörig som gått bort på grund av coronan. Själv var jag nere i sörmländska Katrineholm dagarna före midsommar för att göra bouppteckningen efter min mor tillsammans med några av mina fyra bröder.
Det var inga rikedomar hon lämnade efter sig, min mor. Hon arbetade som sömmerska, ja började arbeta vid tretton års ålder och blev förstås inte precis rik på det. Hon levde en fattigpensionärs liv men var den sparsammaste människa jag vet. Hennes existens gjorde inte någon skada på biosfären.
När jag tänker på henne får jag ljusa minnen. Jag ser henne gå i juninatten över ängarna kring torpet där hon växte upp.
På mors dag skrev jag om det svårgreppbara att plötsligt stå där utan det man haft ett helt liv: En mor. Men det är underbart att se: När jag och mina bröder och andra anhöriga pratar om vår mor så hörs det ofta glada skratt och syns leenden. Det är juninattens stilla glädje.
I tisdags inleddes ju på denna sida en serie om Dalarnas hotade natur, i den första artikeln om storspoven och andra fåglar som kanske snart är borta från länet. Den serien fortsätter nästa tisdag.
Biologisk mångfald, det är den som ofta gläder oss just kring midsommar. Dikesrenarna blommar. Varenda människa blir litet av en naturkämpe vid denna tid. I den brittiska tidningen The Guardian läser jag en artikel om att den pågående pandemin – liksom andra dödliga smittor som spridits på senare år – till mycket stor del beror på naturskövling. Jag har upprepat det många gånger på denna sida: När ekosystemen hotas kan virus, som nyss levde utan fara för oss människor, hoppa några steg över tamboskapen och sedan vidare till oss.
De flesta av våra mest eländiga virussjukdomar kom till människan för många, många tusen år sedan, när vi övergick från nomadiserande till jordbruk. Och nu skövlas skog över hela världen och riskerar att pressa fram nya epidemier. Jag är förvånad, ofta faktiskt rasande, över att den aspekten på coronapandemin så pass sällan diskuteras.
Nej, det är inte så att naturen hämnas på oss. Naturen har inga sådana känslor. Men det kanske vore bra om vi tänkte så ibland: Att vår civilisation är skyldig till detta, inte ett samvetslöst virus.
Gå i juninatten ut! Älven strömmar genom landet mot fjärran hav. Foto: Göran Greider.
Glad midsommar, skriver jag nu på tangentbordet. Kring den hälsningen finns det detta år onekligen sorgkanter. I många delar av världen kommer de ekonomiska konsekvenserna av pandemin att skapa enorm fattigdom och lidande. Också i Sverige väntar en lång period av massarbetslöshet.
Glad midsommar? Självklart gäller det ändå. Mycket av rädslan för framtiden upphör när man går ut i de ljusa juninätterna. Gå i juninatten ut! skriver jag som första raden i en ännu oskriven sommarpsalm.
https://www.dalademokraten.se/artikel/goran-greider-ga-i-juninatten-ut
Texten återpubliceras med Göran Greiders tillstånd.
__________________________________________
”Vilken är din favoritdikt om svensk sommar? DN Kultur utlyser nu en tävling där läsarna får vara med och avgöra vilken den bästa svenska sommardikten genom tiderna är.” Nominera en Martinson-dikt till Världens bästa svenska sommardikt: sommardikt@dn.se
Läs mer: https://www.dn.se/kultur-noje/dn-kultur-efterlyser-varldens-basta-svenska-sommardikt/
2 comments for “Göran Greider: Gå i juninatten ut!”