Nobelpriskommitténs diskussioner inför Nobelpriset i litteratur år 1974 har hittills varit belagda med sekretess, men i och med årsskiftet är de nu öppna för studier. Bland annat har nyhetsbyrån TT läst igenom handlingarna och det verkar inte finnas så mycket nytt där. (Läs artikeln till slut, där ligger en länk till en intervju med Irmeli Romo, med anledning av den släppta sekretessen)
Man kan dock notera att akademiledamöterna nog var medvetna om att de skulle kunna ådra sig kritik. Den dåvarande ständige sekreteraren, Karl Ragnar Gierow, hade en central position och bäddade ändå för att Martinson och Johnson skulle kunna få priset. År 1973 uttryckte han med kraft att det måste vara möjligt att ge svenska författare priset, bland de nominerade fanns den gången förutom de båda nämnda även Vilhelm Moberg.
Kommittén hade faktiskt ytterligare förslag om delade priser, bland annat mellan Nadine Gordimer och Doris Lessing. Dessa båda fick långt senare varsitt individuellt Nobelpris, nämligen år 1991 respektive 2007. Doris Lessing, som 2007 var 88 år gammal, uttryckte att det var ”för sent” när hon fick besked om utmärkelsen.
Karl Ragnar Gierow yttrade också internt att han delade farhågorna för att Svenska Akademien skulle ådra sig kritik om de båda ledamöterna skulle få priset. Men på sitt oefterhärmliga sätt sade han att han var ”långt ifrån säker på” att man skulle låta ”utomståendes förmodade kommentarer” bestämma vilka kandidater som skulle få priset.
Ingemar Lönnbom
PS: Efter klockan 16 den 2 januari intervjuades Harry Martinson-sällskapets ordförande Irmeli Romo i Sveriges Radio Blekinge av programvärden Patrik Franke. Här är en länk till programmet (endast tillgängligt en begränsad tid). Irmeli Romo-intervjun ligger i den första halvtimmen.