Bildreportage från Bokmässan år 2013

Bokmässan är utan tvekan en av årets höjdpunkter för oss i Harry Martinson-sällskapet. Det är mycket jobb att vara närvarande och synlig på en mässa där nästan 100 000 människor trängs och blir utsatta för de olika utställarnas påverkan.

Om du som läser vill titta närmare på någon bild, är det bara att klicka på den, så kommer den fram i större format på din datorskärm.

Det gäller att ha både praktiskt och estetiskt sinne när man sätter upp en monter på Bokmässan! Här är det Saljesällskapets ordförande Gustav Fredriksson och Harry Martinson-sällskapets räntmästare Johnny Karlsson som diskuterar hängningen av vepor.

På väg till den kombinerade Harry Martinson-, Salje- och Olofströmsmontern mötte vi förläggaren och läraren Semir Susic, Stockholm, som är ledamot i Harry Martinson-sällskapets styrelse. Han representerar också sitt eget förlag, Astor förlag, som bland annat uppmärksammats för att det ger ut enstaka noveller och senast för romanen ”Mycket hände efter min död” av Ricardo Adolfo. Den senare en roman som bland annat tar upp de papperslösas situation.

Semir Susic arbetar i Harry Martinson-sällskapet bland annat med en Facebook-sida som uppmärksammar författaren och nobelpristagaren. Han är också en värdefull kännare av den nya författargenerationen och har därigenom kunnat introducera Martinson även där.

Olofströms kommun har de senaste åren haft en självklar plats i Harry Martinson-sällskapets och Saljesällskapets kombinerade monter på Bokmässan. Det beror förstås på att de båda författarna var födda där, men också på den ambitiösa kulturveckan, Nässelfrossan, som genomförs varje år veckan efter midsommar. Nässelfrossan var också en av anledningarna till att Olofström blev årets kulturkommun 2013. Detta firas bland annat med en särskilt aktiv närvaro på mässan, med uppskattade inslag som bjudchoklad, välbehövliga kassar att bära böcker i, sittdynor för kulturkonsumenter och mycket annat.

Olofströms kulturchef Elisabeth Jonsson hälsade mässbesökarna välkomna till montern och till Olofström. Hon hade dessutom ett gott argument för att besöka Blekinge, nämligen den berättarfestival som kommer att genomföras i samverkan med Sölvesborgs kommun den 24-26 oktober.

De båda litterära sällskapen (Martinson och Salje) bedrev i vanlig ordning medlemsvärvning på mässan. Tillströmningen till de litterära sällskapen har minskat, även om det å andra sidan hela tiden tillkommer fler sällskap. Långtifrån alla finns med på mässan, exempelvis närvarar inte det största svenska litterära sällskapet, Fritiof Nilsson Piraten-sällskapet.

Redan efter mindre än en timme av mässans fyra dagar anmälde sig den första nya medlemmen till Harry Martinson-sällskapet, nämligen Peter Ewerlöf, som inte behövde lång stund för att bestämma sig.

En alltid återkommande funktionär i Martinson- och Salje-sammanhang är Kjell Andersson, som också är flitig som spridare av de båda författarnas verk. Här tillsammans med Saljesällskapets ordförande Gustav Fredriksson (t.v.).

Harry Martinson-sällskapet införde förra året en ny möjlighet för unga litteraturintresserade att komma till Bokmässan, nämligen ett slags stipendium där sällskapet står för deras vistelse. Ungdomarna får vara med i arbetet i montern och får ta del av Martinsons värld, samtidigt som de naturligtvis också kan bege sig ut i mässvimlet. Under torsdagen var det Siri Sewall som var sällskapets mässtipendiat. Hon kommer från Karlshamn och går på Folkhögskolan i Bräkne-Hoby. Hon var väl inläst på Harry Martinsons biografi redan när hon fick erbjudandet, och fick nu en inspiration att också läsa hans böcker. På bilden ses också Johnny Karlsson och Åke Widfeldt.

Internationellt uppmärksammad är textilkonstnären Annika Ekdahl från Kyrkhult. Hon var en av besökarna på mässan. Hon har numera också Göteborgsanknytning eftersom hon innehar en gästprofessur vid Göteborgs universitet, institutionen för kulturvård.

Tidigare i år fick hon Norra Europas största textilpris, Nordic Award in Textiles med en prissumma på 250 000 kronor. Hon fick priset för ”sina storslagna gobelänger och sitt sätt att ge nytt liv åt en historisk genre”. Annika Ekdahl har arbetat med textilkonst i 35 år och är utbildad i textilkonst på HDK i Göteborg. Hon väver gobelänger i klassisk teknik, men i stor skala; varje gobeläng tar runt ett och halvt år att göra. Var och en som ser dessa jättevävar måste bli imponerad, men Annika Ekdahl vill gärna jämföra sig med dem som skapar litteratur:

– Ingen skulle fråga en författare hur lång tid det tar att skapa en berättelse, säger hon.

Ledningen för tryckeriet MIXI-print i Olofström var på plats i Göteborg för att visa upp några av de senaste alstren och för att få nya kontakter inom branschen. Produktionsledare Magnus Johansson, vd Sven-Eric Johansson och projektledare Kim Svanberg var mycket nöjda med resultatet. Nya order kan förväntas den närmaste tiden till tryckeriet, som redan tidigare har fått ett antal uppdrag med hög status. Den senaste är den mycket påkostade katalogen för utställningen ”Skagen – en skandinavisk konstnärskoloni” på Valdemarsudde i Stockholm. Att katalogen – som mera ser ut som en konstbok –  till en av höstens mest omtalade utställningar trycks i Olofström säger något om kvaliteten på företagets produkter.

Harry Martinson-sällskapets tidigare sekreterare, Rune Liljenrud, har inte lagt ner pennan sedan han lämnade just det hedersuppdraget. Tvärtom gläder han Martinson-vännerna genom ett oförtrutet bloggande, bloggen heter ”Harry Martinson i tiden”. Där inflyter en jämn ström av mycket intressanta texter, där Rune Liljenrud kunnigt tecknar Martinsons betydelse förr och nu, inte minst med kopplingar till andra författare som påverkat eller påverkats av honom. På Bokmässan hittade han bland annat stoff för att blogga om Elisabeth Rynell, som berättade om sin senaste bok ”Skrivandets sinne”, som till stor del handlar om Harry Martinson och hans bok ”Verklighet till döds”. Här samtalar Rune Liljenrud med Åke Widfeldt, ordförande i Harry Martinson-sällskapet.

Elisabeth Rynell är en av många författare som har inspirerats av Harry Martinson och hon ställde välvilligt upp och berättade om sin senaste bok på De litterära sällskapens scen.

 

Martinson-vännen Maria Cristina Lombardi har översatt Aniara till italienska och är en trogen gäst i Martinson-montern, varje bokmässa. Hon gladdes åt nyheten att Aniara snart kommer på ytterligare ett romanskt språk, nämligen spanska.

Harry Martinsons diktning inspirerar många. En av dem är miljökämpen Stefan Edman, som också är ledamot i Martinson-sällskapets styrelse. Han genomdrev häromåret – förvisso utan något motstånd – ett nytryck av Harry Martinsons naturnära diktsamling Tuvor. Stefan Edman hade en vision av en bok med oöm utformning, som man kan ta med sig ut i naturen och plocka fram och därefter läsa en eller annan dikt, sittande på en stubbe. Nu finns den, i vackert grönt. Här samtalar han med styrelsekollegan Paulina Helgeson.

 

 

Åke Widfeldt, ordförande i Harry Martinson-sällskapet, Patrik Sjöstedt ordförande i Olofströms kulturnämnd och Elisabeth Jonsson, kulturchef i Olofström. Patrik Sjöstedt är en flitig användare av sociala medier och är antagligen en av de personer som är mest uppdaterade på det kulturliv som florerar i Martinsons hemtrakter.

 

Författaren Björn Ranelid är en stor beundrare av Harry Martinson. Nu besökte han montern för att fylla på med några av Martinsons böcker i den inbundna utgåvan från åren kring senaste sekelskiftet. Rune Liljenrud träffade Björn Ranelid för några år sedan och skrev då bland annat: ”När författaren och vinnaren av Augustpriset mm mm Björn Ranelid, signerar sina böcker, för jag Harry Martinsons författarskap på tal. Ranelid är mycket erkännande av Harry Martinson och säger ”Av honom har jag mycket att lära”.
I min bok har Björn Ranelid skrivit ”Harry Martinson är världens främsta naturpoet”. Den stora uppskattningen av Harry Martinson från Björn Ranelid gläder mig mycket.” Läs mera på bloggen.

Professor Björn Larsson är en av de främsta Martinson-ambassadörerna i landet. Han höll ett mycket uppskattande föredrag om Harry Martinson på bokmässan och underströk hur långt före sin tid författaren var. Mycket av det som uppfattades som bakåtsträvande civilisationskritik har visat sig vara framsynthet. Martinson är i många stycken aktuellare idag än någonsin. Björn Larsson talade under rubriken ”Skriver levande/döda poeter fantasi eller fiktion?”

Kjell Jonasson, präst i Svenska kyrkan och under många år verksam i Mellanöstern, gjorde flera besök i avdelningen för de litterära sällskapen. Han har många gånger hörts i radioprogram, där han har kunnat ge en nyanserad bild av konflikten mellan Israel och dess grannar. Nu är han hemma i Sverige och besöker Blekinge då och då. Han har anknytning till Hasslö och berättade att han gärna skulle vilja författa något om öns store son, Fabian Månsson, författare och politiker som idag är tämligen bortglömd.

 

Tidvis var det en stor trängsel i de litterära sällskapens avdelning. Antalet besökare nådde inte upp till rekordnivåerna från förr, men strax under 100 000 personer klarar ändå av att orsaka trängsel i Svenska Mässans lokaler vid Korsvägen i Göteborg.

Intresset för Harry Martinsons och Sven Edvin Saljes böcker är fortfarande stort. Martinsons rymdepos Aniara sålde slut på hela bokmässan. Den fanns inte att få tag i, vare sig i de senare utgåvorna eller antikvariskt. Den kom senast ut som pocket i samband med hundraårsminnet av författarens födelse, men den hittar ständigt nya läsare.

Ny ordförande i Dan Andersson-sällskapet är Jimmy Ginsby. Han passade på att hälsa på hos sin ordförandekollega Åke Widfeldt i Martinson-sällskapet.