Gun Ursing skapade mini-antologin som inom sällskapet kallas ”den lilla gröna”. Den har introducerat hundratals läsare i Harry Martinsons värld.
GUN URSING
Gun Ursing har avlidit. Hon blev 92 år och sörjs närmast av dottern Karin med familj. Uppvuxen utanför Växjö utbildade hon sig först till småskollärare men vidareutbildade sig för att sedan vara lärare i engelska och psykologi i grund-och gymnasieskolan i Stockholm. I 50-årsåldern omskolade hon sig till bibliotekarie och kom att verka på Danderyds bibliotek. Gun Ursing gav ut flera läroböcker och verkade även som översättare. Bland översättningarna kan nämnas en särskilt uppskattad diktantologi Världen är en liten by.
En poetissa uppstod i vår värld
och hennes sångers skönhet lyfte oss
ut ur oss själva, högt till andens dag.
(ur Harry Martinsons Aniara)
Det var i en ovanligt vacker början av månaden Maj 1984, som jag mötte Gun på Harry Martinson-symposiet i Jämshög, genom vår gemensamma vän Ingalisa Munck. Bokskogen i Blekinge var översköljd av vitsippor och naturen log mot oss i både sol och lätt duggregn. Flera föreläsare framträdde i folkhögskolans aula och Ingalisa som just hade sammanställt Martinsons postuma bok Bollesagor talade lysande om den – och en skir lady läste med vacker röst en novell ur den fina
boken; det var Gun Ursing som läste: ”Urban plockar grankottar”. Hon arbetade då som bibliotekarie i Stockholm, men översatte och sammanställde även litteratur. Från England hämtade hon idén om små böcker som kunde skickas i tjugogramsbrev och hennes urval till de vackra böckerna talade om en genomgripande känsla för kvalité.
Harry Martinson, Carl Jonas Love Almqvist, Bo Setterlind och Stagnelius var bland de utvalda.
Tillsammans med David Harry översatte hon både lyrik och prosa av den australiske diktaren Randolph Stowe och hennes intresse för det anglosaxiska förde henne en gång till en intervju med A A Milne som hade skrivit om Nalle Puh. Hennes insats i något som kallades ”Litterära Unionen” var också hjärtevarm; och hon berättade med förtjusning om en afton då Harry Martinson och Elsa Grave var där. Gun var besjälad av poesi, men även av bild och musik, och två böcker om äpplen och te gav hon ut tillsammans med dottern Karin, som illustrerade. Gripande är att hon och Karin det senaste året; då Gun var sängbunden och inte kunde se, eller ha tillgång till radio och TV gav ut en underbar liten bok: Dagboksblad från en sjuksäng.
Att vara i poesins närhet, det var att vara vän med Gun. Varje besök i hennes vackra lägenhet var te, sympati och lyrik. Varje besök avslutades med att hon läste några dikter. När hennes nära vän poeten Marianne Linder hade gått bort 2012 läste Gun hennes dikt Hästen:
Världen är stelnad och pansargrå
Men dikten vill förlösa
tingens ömhet –
Ur tingens innersta väsen
stiger du ut
Rosa Mystica
min lilla fattiga häst
Vännen Donald Fransson
1 comment for “Gun Ursings minne tecknas av Donald Fransson”