Harry Martinson och kärnvapenförbudet

I den pågående debatten om undertecknandet av FN-konventionen som förbjuder kärnvapen vill Harry Martinson-sällskapet göra ett uttalande. Uttalanden av detta slag gör sällskapet ytterst sällan men på grund av ämnets djupt allvarsamma karaktär finner vi det motiverat att ta ställning. Harry Martinsons Aniara är en varning till mänskligheten och dess inställning till kärnvapen oerhört tydlig: de hotar att förstöra vår jord. Sällskapets förre ordförande Åke Widfeldt har skrivit följande uttalande som Harry Martinson-sällskapets styrelse ställer sig bakom.

På Aniaradagen år 2006 gjorde Harry Martinson-sällskapet ett uttalande där vi allvarligt uppmanade ”världens politiker och makthavare att omedelbart börja arbeta för att avskaffa alla kärnvapen på jorden”. Då hade en massförstörelsekommission med Hans Blix som ordförande nyligen hävdat att vi måste arbeta för att både innehav och användning av kärnvapen förbjuds.

I år har man äntligen beslutat sig för att avskaffa världens kärnvapen. Det skedde i FN-högkvarteret i New York den 7 juli, då en majoritet av världens stater (122 st) antog ett avtal som förbjuder innehav, användning och utveckling av kärnvapen. Avtalet är juridiskt bindande men endast för de länder som undertecknar det tidigast den 20 september. Det krävs att minst 50 länder skriver under.

På plats i New York fanns japanskan Setsuko Thurlow. Hon hade som 13-åring på ett mirakulöst sätt överlevt bombningen av Hiroshima 1945 och höll nu ett gripande anförande där hon bl a sade: ”Jag har väntat på denna dag i över sju decennier och är jublande glad att den äntligen har kommit. Detta är början på slutet för kärnvapen.”

För Harry Martinson skulle den 7 juli 2017 också blivit en glädjedag. Redan tidigt insåg han de ödesdigra konsekvenser för vårt jordklot som ett atomvapenkrig innebar och i Aniara gav han dem en litterär tolkning på ett sätt som fängslar oss än i dag. Hans skildringar av de fasor som Setsuko och hennes jämnåriga fick uppleva upplevs som skriande varningsrop även av vår generation. I en intervju säger Martinson: ”Aniara handlar om vår tid och det hot som svävar över oss alla och om den moderna människans situation sedan hon släppt all samhörighetskänsla med och allt ansvar inför kosmos”.

Ett kärnvapenförbud visar att vi börjat känna just detta ”ansvar inför kosmos”, och Harry Martinson-sällskapet vill därför varmt rekommendera våra politiker att skriva under avtalet om förbud mot kärnvapen och sedan ratificera det. Vår ståndpunkt är helt i linje med vårt uttalande 2006 och med det öppna brev till stöd för ett internationellt kärnvapenförbud som publicerades tidigare i år. Brevet var undertecknat av över 3 700 forskare från hela världen.
De olika försvars- och säkerhetspolitiska samarbeten som vårt land självständigt beslutar om påverkas enligt vår uppfattning inte av att Sverige skriver under avtalet om kärnvapenförbud.

Tusentals vetenskapsmän stödjer kärnvapenförbudet. William Perry, Max Tegmark mfl förklarar varför i denna film https://t.co/pqEwGw7iKM

— Läkare mot Kärnvapen (@IPPNWSweden) September 1, 2017

Harry Martinson-sällskapets styrelse