Caroline Chevallier berättade om översättandets utmaningar

Caroline Chevallier. Foto: Ingemar Lönnbom

Caroline Chevallier. Foto: Ingemar Lönnbom

Caroline Chevallier, verksam vid biblioteket Carolina Rediviva i Uppsala, berättade på Bok- och biblioteksmässan om svårigheter och glädjeämnen under rubriken ”Att tolka Martinsons poesi på franska – ett vågspel”. Hon framträdde på De litterära sällskapens scen på torsdagseftermiddagen den 25 september.

Caroline Chevallier berättade om hur hon redan som 16-åring, hemma i Bretagne, hade fått Nässlorna blomma i fransk översättning. Hon var därför bekant med Harry Martinson när hon som bibliotekarie på Carolina Rediviva inför 100-årsjubileet 2004 fick uppdraget att gå igenom Martinsons arkiv.

På dagarna läste hon författarens texter, på kvällarna återvände hon till de dikter som under dagen hade gjort störst intryck på henne, och försökte översätta dem till franska. När hon senare fick möjlighet att samarbeta med översättaren Philippe Bouquet blev resultatet en samling med 100 översatta Martinson-dikter ”Le livre des cent poèmes”.

Caroline Chevallier kunde med konkreta exempel visa på många av de svårigheter som möter en översättare. Hon pekade på olikheter i hur franskan och svenskan är uppbyggda och hur de båda språkens egenheter hela tiden ställer till utmaningar. Men hon berättade också om den stora glädje det innebär när man som översättare lyckas skapa något som förmedlar den känsla och det innehåll som författaren avsåg och som har originalets språkliga rytm.

Caroline Chevalliers föredrag mottogs varmt av publiken och det kom också ett antal frågor, exempelvis om hur man hanterar ord som var typiska på 40- 50-talet när man idag översätter en text från den tiden.

Fotnot: Läs gärna Semir Susics text ”Harry Martinson genom franska ögon” från år 2010.