Månadens Martinson Da Capo – från september 2008

– i september månad 2008

Tankarna som kunde rädda oss

I salen sju är Tankens kartotek.

Rätt klent besökt. Men annars finns där ting

som tål att tänkas många gånger än.

Där står en herre kallad Tankens vän

och ger åt var och en som så behagar

de första grunderna för tankens lagar.

Han visar sorgset på en tankemängd

som kunnat rädda oss om den i tid

fått vara med i odlandet av anden

men som då ande inte var för handen

i glömskans garderob blev undanhängd.

Men då vår tomhet här blev ganska lång

kom alltid någon hit och bad få se

på en och annan gammal tankegång

som kanske kunde ges en ny accent

och uppta hjärnan någon kort säsong.

(Sång 44 ur Aniara, 1956)

Personlig kommentar:

Enligt Harry Martinson själv anknyter denna dikt till det tema som han upplevde som hemskast i Aniara: bristen på ”ande” kombinerad med frånvaron av förmågan att tänka. Det majoriteten av passagerarna i rymdskeppet Aniara saknade var instinkten att ”tänka efter före”, att skaffa sig ett förråd av ”grundtankar” som skulle kunna förebygga katastrofer.

I dag upplever vi samma dilemma. Vi tar till oss ytliga och lättköpta kunskaper som inte bottnar i vårt innersta. Tanklöshet och kortsiktiga vinstkalkyler styr oss när det gäller våra försök att lösa klimatproblem och konflikter. Vi tar oss inte tid att besöka ”tankens kartotek”.

Det finns också en risk att denna filosofi av lättköpta sanningar bereder vägen för politiker och andra som har enkla och genomskinliga lösningar på komplicerade problem, som ”utan tankar” ”genomskådar allt”. Om detta skriver Martinson på ett annat ställe i Aniara: ”Min vän, du vet för mycket utan att ha tänkt” (Sång 74).

Åke Widfeldt