Hiroshimadagen 6 augusti 2020

När Aniara publicerades i oktober 1956 hade kärnvapenhotet mot vår överlevnad världen i ett fast grepp. Flera atmosfäriska test av atomvapen hade genomförts efter USA:s bombningar av Hiroshima och Nagasaki 1945, och antalet kärnvapenstater hade utökats till tre (Sovjetunionen 1949 och Storbritannien 1952). År 1952 hade USA sprängt sin första vätebomb och året därpå var det Sovjetunionens tur (”Malenkovs bomb”, augusti 1953). Nedsmutsningen av vår atmosfär skulle fortsätta ett antal år och först 1980 övergick alla kärnvapenmakter till underjordiska prov.

Harry Martinson plågades alltmer av detta globala hot och publicerade redan 1953 ”Sången om Doris och Mima”, de 29 dikter som sedan skulle utgöra inledningen av Aniara, hans stora rymdepos om en mänsklighet som kommit ur kurs. Kärnvapnen och miljöförstöringen var bakgrunden till scenariot i Aniara: Det har blivit omöjligt att bo kvar på jorden och vi människor måste söka oss ut i rymden för att kunna överleva. Rymdskeppet Aniara är dock nära att kollidera med en asteroid, måste ändra kurs och fortsätter vidare ut i rymden mot sin undergång.Aniara innehåller en rad anspelningar på och hänvisningar till USA:s atombombsangrepp på Japan i augusti 1945. Asteroiden som Aniara väjer för heter Hondo, som också är namnet på den ö där Hiroshima ligger, och Xinombra används som namn på bl a Hiroshima.’ I en intervju om Aniara 1957 talar Martinson om fototurben som spränger staden Dorisburg som en symbol ”inte bara för atombomben utan för människans tendens att förstöra jorden på alla sätt, genom sina föroreningar, genom kemikalieförstöring, kalhyggen, utrotning av växter och djurarter, allt som rubbar den naturliga balansen och världsvälståndet.”

Jämsides med miljöförstöringen lever i dag kärnvapenhotet kvar på vår jord. Det finns nu nio kärnvapenstater och även om antalet kärnstridsspetsar reducerats betydligt satsas det miljarder på en modernisering och utveckling av den nukleära arsenalen. Så här säger Peter Maurer, ledare för Röda Korsets Internationella Kommitté: ”I dag är risken stor att kärnvapen kommer att användas igen. Avtal som reducerar kärnvapenarsenalerna och risken för kärnvapenspridning håller på att överges, nya typer av kärnvapen framställs och allvarliga hot framförs. Det är en kapprustning, och det är skrämmande. Vi måste förmå alla stater att förbjuda kärnvapen och pressa kärnvapenstaterna att förhandla fram, i god tro, åtgärder så att dessa vapen avskaffas.”Och Francesco Rocca, representant för Internationella Röda Korset och Röda Halvmånen, konstaterar: ”Inte sedan Kalla kriget har det varit mer angeläget att rikta uppmärksamheten mot de katastrofala konsekvenser och den fundamentala omänsklighet som kännetecknar kärnvapnen. Vi måste ge signaler på ett klart och otvetydigt sätt att deras användning, under alla omständigheter, skulle vara oacceptabel ur humanitär, moralisk och juridisk synpunkt.”

Den 7 juli 2017 antog 122 stater Förbudet mot kärnvapen (TPNW). Detta förbud kommer att bli internationell lag när 50 stater ratificerat det. Hittills har 40 länder gjort det. Flera ratificeringar är på gång och många av oss hoppas att vi ska nå antalet 50 i år. Avtalet förbjuder utveckling, testning, produktion, lagring, överföring, användning och hot om användning av kärnvapen. Kärnvapenstater som ansluter sig till förbudet åtar sig att göra sig av med sin kärnvapenarsenal.

Peter Maurer and Francesco Rocca lovordar de stater som redan gått med i TPNW och uppmuntrar alla andra att följa exemplet och att 1945 års händelser aldrig inträffar igen. De säger att det är avgörande att TPNW blir en ny norm för internationell humanitär lag.

I september 2017 uttalade Harry Martinson-sällskapet sitt stöd för kärnvapenförbudet och uppmanade våra politiker att skriva under och ratificera det. Tyvärr finns Sverige ännu inte med bland de länder som anslutit sig till TPNW. Vår uppmaning kvarstår därför. Och, kära politiker: Läs Aniara! Aniara, som enligt Martinson själv ”handlar om vår tid och det hot som svävar över oss alla och om den moderna människans situation sedan hon släppt all samhörighetskänsla med och allt ansvar inför kosmos”.

Åke Widfeldt

Den 6 augusti är det precis 75 år sedan den första atombomben fälldes över Hiroshima. Över hela världen och via nätet kommer en mängd manifestationer att genomföras. Här följer några exempel:

Demonstration i Göteborg uppmärksammar Hiroshima 75 år

Svenska Läkare mot Kärnvapen vill med denna demonstration hedra minnet av de hundratusentals människor som föll offer för kärnvapen i Hiroshima och Nagasaki för 75 år sedan. Vi fortsätter att arbeta för att det aldrig ska hända igen och delar ut anti-atombombsdiplomet för särskilda insatser i detta arbete. Mötesledare och talare är Gunnar Westberg. Ta med picnic-korg.
– Samling och uppmärksammande av årets anti-atombombsdiplom
– Samtal om kärnvapnen idag, nya hot och nytt hopp
– Musik: Jazzmusiker för fred. Sång: Matilda Magnusson
Tid: Den 6 augusti, kl 18.30Plats: Fredslunden, Vasaparken i Göteborg, mellan Vasakyrkan och Universitetet


Laholm 

Torsdagen den 6 augusti kl. 20.00, Båtbryggan Lagan. Hiroshimadagen. Minnesstund med tal, musik och sjösättning av lyktor.Arr.: Kvinnor för fred, Föreningen mot kärnkraft-kärnvapen, FN-föreningen.

IKFF Sverige: Tagga en trana – Hiroshimadagen 75 år 

Var med i kampanjen ”Tagga en trana – för fred och mot kärnvapen” och ta ställning för att inga barn eller vuxna ska dödas av kärnvapen någonsin igen. Sadako Sasaki dog till följd av atombomben som släpptes över Hiroshima den 6 augusti 1945. Hon var två år när bomben föll och 12 år när hon dog av leukemi. Tillsammans med sina vänner vek hon papperstranor för att bli frisk. Hon hann göra 644 stycken innan hon dog, men människor världen över har sedan dess fortsatt att vika tranor som en symbol för hopp och fred.

Sveriges regering har ännu inte skrivit under förbudet mot kärnvapen trots att en stor majoritet av befolkningen vill det. Tillsammans kan vi visa att vi är många som kommer att fortsätta kämpa tills alla kärnvapen är förbjudna och nedrustade.

Vik en trana till minne av de människor som dödats av atombomberna och för att kärnvapen en gång för alla ska förbjudas. Häng upp tranan på en plats där den syns och dela en bild av den i sociala medier märkt med #nuclearban. Den 6 augusti samlar vi alla taggade tranor i en stor digital manifestation.

Delta i aktionen:1) Vik en trana till minne av de människor som dödats av atombomberna och för att kärnvapen en gång för alla ska förbjudas. Se här för vikinstruktion. 2) Häng upp tranan på en plats där den syns och dela en bild av den i sociala medier märkt med #nuclearban. 3) Den 6 augusti samlar vi alla taggade tranor i en stor digital manifestation. Kampanjen görs tillsammans med Svenska freds, Svenska Läkare mot Kärnvapen och FN-förbundet.


Mariehamn, Åland

Med anledning av Hiroshimadagen ordnar Emmaus Åland traditionsenligt program i Sjökvartetet i Mariehamn på torsdag den 6 augusti kl 21.00. Vi bjuder på tal och musik. Kvällen avslutas med ljusceremoni, då ljuslyktor läggs i vattnet. Välkomna!


Fredsmuseerna i Hiroshima och Nagasaki

Här kan du göra en rundvandring på dessa två museer (lösenordet är Rise):Hiroshima: https://vimeo.com/441253466 Nagasaki: https://vimeo.com/441253649


1 comment for “Hiroshimadagen 6 augusti 2020

  1. Marianne Westholm
    6 augusti, 2020 at 11:14

    Tack Åke för att du ber oss hålla minnet av Hiroshima och Nagasaki levande. Med din stora sakkunskap visar du att detta minne kan bli en levande skrämmande realitet jämsides med klimathotet.
    Jag läser i dagens Helsingborgs Dagblad (6/8) att terrorbalansen efter
    Andra Världskriget benämndes MAD= mutual assured destruction. Den terrorbalans som slutade med sprängningen av atombomben.
    I Aniara,sång 67, beskriver Martinson ”fototurbens” verkningar så här:
    Allt som kunde brinna blev aska.
    Och stenarna glaserades intill ett djup av fyra tum.’
    I vissa trakter gick det djupare:
    en smältfot eller mera av granitens yta kokade.
    Men det slapp folk att se.
    De hade virvlat före, runt och runt som lyftad aska.
    Låt oss innerligen hoppas att Förbudet mot Kärnvapen skall kunna bli internationell lag redan i år, och att Sverige förstår vikten av ratificering och skriver under.
    Marianne Westholm

Lämna ett svar till Marianne Westholm Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *