Sonja Glimstedt Hall till minne

Den 15 maj 2018 avled Sonja Glimstedt Hall, Linköping, i en ålder av 95 år. Sonja var en engagerad medlem i Harry Martinson-sällskapet och medverkade med flera uppskattade artiklar i Doris. Donald Fransson minns här sin goda brevvän Sonja.

 

Min kära brevvän Sonja till minne

Harry Martinson-sällskapet har givit mig något av det värdefullaste som finns: vänner, och Sonja Glimstedt Hall var en av dem. En tid var hon med i Sällskapets styrelse där hennes kärlek till liv, dikt och konst spred sitt ljus av idéer och initiativ. 2004 skapade hon tillsammans med Peter Pehrzander Harry Martinson 100 år – Jubileumsalmanacka, där Sonja gjorde dikturval som Pehrzander ackompanjerade med underbara foton. Sonja var lärare i grunden och pedagogiken lyste starkt i hennes rika engagemang. 1995 gav hon ut den mycket vackra boken: ”Tankeäventyr om djur och växt – Poesivandring med Harry Martinson”; en pedagogisk skriftserie från kommittén ”Martinson i skolan” inom Harry Martinson-sällskapet. Dessförinnan (1991) hade Sonja publicerat Aniara Studiehandledning för gymnasier, folkhögskolor m fl, som bl a innehåller en utförlig ordlista över alla de svåra orden i Martinsons rymdepos.

Sonja tyckte precis som jag om att skriva gammaldags handskrivna brev och hon intresserade sig även för grafologi och förstås kalligrafi. Hennes engagemang i kyrka och religion var också djupt och varmt, och hon deltog i en grupp kvinnor som så härligt kallade sig ”FRIPRATARNA”. De möttes regelbundet för att till exempel samtala om teologi och filosofi. Ibland slår mig tanken, att en sådan fripratargrupp vore ett underbart ljus där kvinnor och fria ord förtrycks. Ja, min brevväxling med den visa och rara Sonja berikade min själ – och hon var för visso en syster i anden.

De sista åren kämpade Sonja med sin sjukdom, men hennes barn- och barnbarn gladde hennes liv och bar upp hennes humanism. Glad och tacksam är jag för att jag en tid per brev fått samtala med Sonja. Nu lyser blommorna i hennes trädgård vid Gäddvägen i Linköping och vad passar bättre än att avsluta med en Martinsondikt som Sonja har med i den vackra almanackan.

 

JUNINATTEN

 

Nu går solen knappast ner,

bländar bara av sitt sken.

Skymningsbård blir gryningstimme

varken tidig eller sen.

 

Insjön håller kvällens ljus

glidande på vattenspegeln

eller vacklande på vågor

som långt innan de har mörknat

spegla morgonsolens lågor.

 

Juni natt blir aldrig av,

liknar mest en daggig dag.

Slöjlikt lyfter sig den skymning

och bärs bort av ljusa hav.

(Cikada, 1953)

Donald Fransson

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *