Till minnet av Göte Sundberg, Åland

DSC09857_editedI december 2012 svarade Harry Martinson-sällskapets hedersmedlem Sjökapten Göte Sundberg, Åland för Månadens Martinson på Sällskapets hemsida. När nu bud når oss om att han har avlidit går tankarna till vad han skrev för ungefär ett år sedan i sin sista Månadens Martinson liksom till allt det han gjorde för Sällskapet, när dess årshögtid var förlagd till Åland år 2007.

Göte Sundberg presenterade och hälsade välkommen till Årshögtiden på Åland i Sällskapets Medlemstidning Doris 10/2007 och han medverkade generöst i högtiden på många olika sätt. Under rubriken ”Majdagarna på Åland ~ En stor succé” beskrevs i Doris 11/2007 vad som förevarit. Till mycket stor del var denna succé Göte Sundbergs förtjänst. Han fortsatte att vara Sällskapets troman på Åland och när Klockrikestipendiet 2011 gavs till den åländska författaren och poeten Carina Karlsson, så var det Göte Sundberg som svarade för överlämnande och presentation.

Göte Sundbergs Månadens Martinson för december 2012 var för honom ett mycket angeläget val utifrån några strofer från en dikt ur Harry Martinsons Cikada och han tog flera kontakter om sin text innan han slutgiltigt utformade den. Hans egna ord tolkar här bäst Göte Sundbergs livstolkning och ger oss, som nu sörjer och saknar honom, trygghet och tillförsikt:

cikadadikt

När jag vet hur starkt Harry Martinson reagerade mot allt ont och krigiskt i vår mänskliga värld, förstår jag varför han drömde om att kunna försvinna som en gnom och bli förtrollad till cikada. Jag påverkas starkt av att på sagans ängar i fjärilskläder få dansa bort och uppleva att hur djupt jag än sänker mig får jag uppleva hur syrsa och cikada gör mig glad genom att röra vid hjärtats minsta strängar.

Martinson ger mig förtröstan att se fram emot mitt jordiska slut genom att på syrsans inrådan spela på min lyra och återvända till giganterna, trots att de skall skända mitt liv. Jag finner nämligen stort hopp och grundlig trygghet i diktens sista vers, där Martinson låter mig ana att mitt slut i ovisst kval med hetta skall gå till de glada timmar ”då vi förminskade och små lekt fjäril och cikada”.

Göte Sundberg

 

REQUIESCAT IN PACE

 

För Harry Martinson-sällskapet

Rune Liljenrud   Åke Widfeldt

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *